När jag var liten så var Bjurholm en liten håla. Det fanns inte mycket att göra i lilla Bjurholm tyckte man då. Man ville lämna stället så fort det gick! När jag väl sett världen i några år så längtade jag tillbaka till denna otroligt tråkiga håla.
Idag var det utflykt till metropolen Bjurholm. När man bor i en by med ca 20 innevånare så liknar Bjurholm en stor stad. Livet från ett nytt perspektiv. I Bjurholm finns det mataffärer, simhall, bibliotek och mycket annat. Tänk vad jag missar när jag är hemma i Ström hela dagarna. Bjurholm är perfekt enligt min mening. Det är ju klart även solen har sina fläckar.
Dagens tur var en bibliotekstur i första hand. Lite material koll för min nya hobby, släktforska. Ja tiden går fort när man läser i böcker och Wilhelmina tyckte att detta var ett roligt ställe att vara på. Tiden flög fram och plötsligt var klockan långt över lunch. Med ett vrål blev Wilhelmina jätte hungrig. Mat nu!!!! På med kläder och rusaiväg till Jonte´s.
Bra med micro då går det fort att värma mat till pösen. Halva burken försvann i ett nafs ned i gapet. Inte burken utan det som var i den. Lite mer mat fick värmas på, men det blev förvarmt och måste stå en sund som vanligt. I ett obevakat ögonblick var lilla handen i tallriken med varm mat. Narturligtvis så brände hon sig. Ned med handen i vattenglaset med kallt vatten. Som tur var så var det inte mycket mat i tallriken och den var inte jättevarm, men varm nog att bränna sig. De små fingrarna ser ut att ha klarat sig utan bestående men. Phu! Jag tror att mamma och pappa kommer att ha järnkoll på var tallriken står i framtiden.
Idag var det utflykt till metropolen Bjurholm. När man bor i en by med ca 20 innevånare så liknar Bjurholm en stor stad. Livet från ett nytt perspektiv. I Bjurholm finns det mataffärer, simhall, bibliotek och mycket annat. Tänk vad jag missar när jag är hemma i Ström hela dagarna. Bjurholm är perfekt enligt min mening. Det är ju klart även solen har sina fläckar.
Dagens tur var en bibliotekstur i första hand. Lite material koll för min nya hobby, släktforska. Ja tiden går fort när man läser i böcker och Wilhelmina tyckte att detta var ett roligt ställe att vara på. Tiden flög fram och plötsligt var klockan långt över lunch. Med ett vrål blev Wilhelmina jätte hungrig. Mat nu!!!! På med kläder och rusaiväg till Jonte´s.
Bra med micro då går det fort att värma mat till pösen. Halva burken försvann i ett nafs ned i gapet. Inte burken utan det som var i den. Lite mer mat fick värmas på, men det blev förvarmt och måste stå en sund som vanligt. I ett obevakat ögonblick var lilla handen i tallriken med varm mat. Narturligtvis så brände hon sig. Ned med handen i vattenglaset med kallt vatten. Som tur var så var det inte mycket mat i tallriken och den var inte jättevarm, men varm nog att bränna sig. De små fingrarna ser ut att ha klarat sig utan bestående men. Phu! Jag tror att mamma och pappa kommer att ha järnkoll på var tallriken står i framtiden.
1 kommentar:
Vaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa??"Bra med micro" Gjorde illa hakan när den slog i golvet när jag läste inlägget! Det där kommer du få höra tills du dör!
Skicka en kommentar